Jisses, nästan en vecka sedan jag uppdaterade. Det har varit en väldigt känslosam vecka, så det är väl därför jag känt att jag inte riktigt orkat.

Vi har fortsatt att träna med barnteatern som vi ska köra på onsdag och torsdag. I onsdags hade vi masterclass med hela klassen, då vi sjöng duetter. Där började man gråta lite grann, och jag och Ellinor sjöng "For Good", från musikalen Wicked, och jag stod och grätsjöng den framför en gråtande klass. För vi hade tolkat den väldigt personligt, och tänkte liksom på hela vår resa här i Markaryd, och på klassen och alla människor man träffat.

"I've heard it said that people come into our lives for a reason, bringing something we must learn. And we are lead to those who help us most to grow, if we let them, and we help them in return. Well I don't know if I believe that's true. But I know I'm who I am today becuase I knew you."

Och vi är fortfarande ganska trötta, allihopa, så i torsdags hade vi en inspirationseftermiddag. Vi tittade på en film, en föreläsning av Nick Vujicic, och den var väldigt gripande, och alla började gråta. Igen. Vi fick sedan bara sitta för oss själva, och i princip alla bara grät och grät och grät. Jag var en av dem. Och det var fantastiskt skönt att bara få släppa allting. Och det var en så konstig upplevelse, för jag grät verkligen ordentligt, riktigt hulkade faktiskt. Och jag var inte ensam kan jag tala om. Sedan fick vi sätta oss i grupper och skriva ner tre saker som vi uppskattade hos varandra. Det var välbehövt, och folk reagerade väldigt olika på allting, men jag tyckte ändå att det kändes som att vi lärde känna varandra lite till, som om vi kom varandra lite närmare. Och det tyckte jag var fint.

Sedan var det lite fest igår, idag dansade vi och stackars Teresa i min klass gjorde illa knät. Så vi tog hand om henne, ringde vårdupplysning och grejor och just nu verkar det okej. Så det är ju tur det i alla fall. Sedan var vi några som dansade lite till, körde styrka och allt vad det är. Sedan gick jag och duschade och nu har jag precis ätit middag, och det verkar som att det ska vara lite fest ikväll också. Jag känner mig så där lagom sugen men jag kommer med största sannolikhet hamna där inne i köket i alla fall. Folk är ju för trevliga för att kunna låta bli. Men det blir nog bra vilket som. Jag har ju nära hem, om man säger så.