Jag vet inte varför, och jag vet inte hur det hela började. Men på gårdagens musikal var Tove smått flummig och jag var ännu flummigare som gapskrattade och allting. Och mitt under ett skrattanfall viker jag mig dubbel och dyker rakt in i Toves juicepaket som cuttar mig på kinden. Det kändes, men jag kunde inte sluta skratta. Och jag skrattade, och skrattade och skrattade, och kunde inte riktigt sluta. Och helt ärligt var det jätteskönt att ha ett sånt där skrattanfall då man inte kan sluta.

Hur som, nu är det fullt ös hela helgen. Idag ska jag iväg på sång, sen hem för att dumpa/hämta grejor, sen iväg till Gröna Lund, och efter det vidare till Tove. Lördag ska jag städa hela dagen, för att sen på kvällen troligtvis dinera med Simone, för att sedan kila iväg till Orhem för att fira valborg. Och på söndag.. Jaa.. Det blir en fin dag helt enkelt.

Drömmar är så himla beskrivande och intressant när man vet om att man oroar sig om saker. För att inte tala om ångestladdade. Och som man kan oroa sig.

Saker jag oroar mig över:

• Att inte få något sommarjobb
• Att inte komma in på folkhögskola
• Att alla auditions ska krocka med varandra och med skolan och resten av mitt liv (dvs mitt kalas! :c )
• Skolan
• Resten av mitt liv (nej, inte riktigt. Men inte långt ifrån.)

Och inatt drömde jag att jag fick ett svar från jobbet jag sökte angående min intresseanmälan. På brevet jag fick stod de att "Vi har tagit emot din intresseanmälan. Men det var ett väldigt konstigt brev. Varken grammatik eller vokabulär var på sin plats. Och inte minst är du väldigt sent ute. Trots att vi känner dig så verkar du konstig, och bör inte räkna med att få jobb hos oss."

Ungefär. När drömmen bubblar vidare så bara förstörs allting på en gång. Allting krockar, ingenting blir som jag vill och mamma skäller på mig för att jag är oduglig och när hösten kommer sitter jag hos Arbetsförmedlingen och får skäll för att jag inte gjort något vettigt sedan jag var där sist.

Tack och lov vaknar jag efter det. Men sugigaste drömmen på länge.

Lite bilder från Göteborg. (Bild nr 3, fotograf: Simone)

Det här är bara en bråkdel av alla bilder jag tog i Göteborg, men många är ungefär likadana. Men hur som haver, så är det!

Idag ska jag träffa fina flickorna Simone och Helene och bara leva livet i den här underbara sommarvärmen. Vandra, plåtografera, chilla och skratta. Ska bli underbart! Kanske har fler bilder att lägga upp senare idag ;)

Jag stannade inte i stan så länge. I torsdags åkte jag och mamma med min systerdotter upp till landet. Eller ja, till mormor och morfar, men det är på landet. Och det var underbart! Jag ville inte åka därifrån. Det var så lugnt och tyst och varmt och soligt. Jag har de senaste dagarna bara solat, lekt, solat, sovit, ätit, solat, chillat, njutit, njutit, njutit, njutit. Inga bilar hörs, mobilen har jag haft långt ifrån mig och inte heller brytt mig om, och ingen dator. Det är så det ska vara. Finfina grejor!

Och nu har jag inte ens varit hemma i mer än ett par timmar och jag är redan helt galet uttråkad. Jag kanske bara ska gå och sova istället. Har vaknat runt ått-ish i flera dagar nu (på en lördag?!). Har inte varit vaken efter tio på lika många dagar, så det är egentligen inte så konstigt om jag är trött. Jag gör nog det. Det är inte direkt som om jag har varken lust eller ork att göra nåt annat. Så får det bli. Sova är ju alltid skönt.

Tant Louise.

Jag har haft ett par riktigt härliga dagar i Göteborg. Har i princip bara promenerat, fotograferat, shoppat, solat, skrattat och njutit hela dagarna. Och så var jag och Simone på en grymt härlig jazz/funk/soul-klubb. Precis i vår smak.

Jag slänger upp lite bilder om ett tag eller så.

Hej så länge!

Pack-åsna är så gjort. Nej, skämt å sido - hur kan man packa lika mycket som jag gjort, för fem dagar i Göteborg? Det är helt sjukt! Och jag är inte ens klar än. Och varför tappar man bort det man ska ha med sig? Vart tar grejorna Vägen liksom? Och VARFÖR?

Förstår ni vilka existentiella frågor jag tampas med? Och jag måste gå upp så tidigt imorgon, jag borde sova vid det här laget. Uj uj uj. Jag gör alltid så här när jag ska åka någonstans. Men förhoppningsvis slår västkustluften... ja, luften ur mig, så jag sover riktigt Gött imorgon kväll.

Och jag var nyss tvungen att för första gången TA pengar från mitt sparkonto. Det kändes, kan jag tala om.
Hur som, jag har ingen dator med mig till götet, så vi hörs om nån vecka. Ha det!

Man tycker att man har kollat igenom allting så himla noggrant. Man tycker att man vet vad som behövs, man tycker sig ha hyfsat koll. Men när det kommer till kritan så har man ingen koll alls. Jag har hållt på hela dagen med mina ansökningspapper till folkhögskolor, och jag håller på att bli helt galen. När jag äntligen tror att jag börjar bli ganska klar så inser jag att jag inte har allt jag behöver och att en av skitskolorna ska ha en jäkla sökningsavgift! Och det gör mig så arg, för jag blir så omotiverad när pengar plötsligt har nåt med nåt att göra. Jag hatar pengar. Eller snarare så hatar jag väl bristen på pengar, annars hade det ju inte varit något problem. Luften bara gick ur mig.

Och jag hade ju tänkt att jag skulle ha varit klar för länge sen, och att jag hade haft hela kvällen på mig att packa i lugn och ro. Men jag kommer säkert packa ända fram till klockan två inatt. Och så ska jag upp tidigt. Och jag kan inte sova på tåg. Jag får sova när jag kommit fram till Göteborg, medan Simone är på sin kurs, hehe.

Idag var jag i skolan för första gången på två veckor. Och jag kan säga att det var riktigt trögt att gå upp i morse. Snoozade, snoozade, snoozade, stängde av väckarklockan, somnade upp, vaknade, i princip ramlade ur sängen, satte mig vid frukostbordet och halvsov mig igenom frukosten. Fascinerande att jag kom i tid. Måndagar... usch.

Jag var även i Bagarmossen idag och övade på monologer inför antagningsproven på skolorna jag ska söka. Och jag tyckte inte det gick bra. Alls. Dels var jag oförberedd och kunde inte texten, och dels så är det där med teater inte min starka sida. Speciellt inte monologer! Har aldrig stått ensam och kört en monolog bara så där. Aldrig never ever, inte ens hemma i min ensamhet. Fy, det var riktigt jobbigt. Men jag hoppas på att jag greppar det snart. Eller att jag åtminstone lär mig texten, så jag slipper tänka på den.

Men men, imorgon ska jag ta och hälsa på min syster. Jag har lovat att köpa lite virksaker åt henne, så hon har något att göra på sjukan. Och sen ska jag typ.. fika. Tjohej!

Syster min ligger fortfarnde på sjukhuset, men förhoppningsvis börjar hon må lite bättre snart. Men allt det där är ju så klart relativt, hon lär nog få vara kvar minst ett par veckor. Men alla små steg är framsteg. Men jag ska försöka hälsa på igen innan jag åker till Göteborg, om hon orkar ha mig där. Men jag hoppas det, skulle vara skönt.

Och jag har lektion imorgon, och jag hade nästan glömt bort det. Det var två veckor sedan jag var i skolan, så jag har liksom vant mig vid att inte behöva åka dit, har ju suttit hemma och pluggat.

Något betydligt roligare är dock att jag hade sånglektion med min gamla sångpedagog idag. Riktigt kul, faktiskt, även om det märks att jag lättare blir trött i rösten. Men jag det är ju förstås inte så himla konstigt, med tanke på att jag inte alls sjunger lika mycket som jag gjorde för ett par år sen. Det ska det förhoppningsvis bli förändring på! Jag hoppas, verkligen Hoppas det i alla fall.

Eller gör inte det. Låt mig bara gnälla lite..

Jag har nyss skickat in världens sämsta bokrecension någonsin. Jag tror aldrig jag skrivit något så oinspirerande och osammanhängande i mitt liv. Jag vet inte ens om jag själv hänger med. Men jag hade tio minuter på mig till min deadline, och jag visste att jag skulle missa den om jag hade börjat ändra på massa grejor. Så nu är den inskickad, och jag har redan ångest. Döda mig..

Och musikalrepet var sjukt oinspirerande. Vet inte om det var pga stressen  och tankspriddheten eller om det helt enkelt VAR oinspirerande. Hur som haver, förlåt att jag gnäller. Nu är det klart, det är fredag imorgon, jag ska snart sova.

Och jag ska ha sånglektion på söndag. Vilket ska bli riktigt kul. Men lite nervöst, för jag känner verkligen hur osäker jag kan vara på rösten. Men det ska det bli ändring på!

Ps, ser jag så där förvirrad och borta och stressad ut nästa gång ni ser mig, lappa till mig på armen och säg åt mig att ta några djupa andetag. Jag behöver det!

Ciao!

Den veckan började så bra, och egentligen är den fortfarande ganska lugn. Jag läste ut min bok igår kväll, och tänkte att jag hade hela dagen på mig att skriva min recension. Men jag var tvungen att dra mig till Farsta, för att bl a gå till banken. Men sen så insåg jag även att jag inte hade resten av kvällen på mig heller. Musikal ikväll. Och även om det är kul i sig, så känner jag mig så himla disträ och inte alls engagerad och peppad.

Och min syster har mått riktigt dåligt på sistone, och igår åkte hon in till sjukhuset, då de misstänkte att hon kunde ha en blodpropp i lungan, alternativt lunginflammation. Och det faktum att hon är gravid gör inte det hela bättre. Så jag kan ju liksom inte låta bli att tänka på annat än skolan ibland. Inte undra på att jag är lite tankspridd just nu. Jag hoppas bara hon mår bättre snart, utan att det blir några problem.

Det känns som att klockan är jättemycket, fast den bara är efter tre. Vet inte om det är för att jag fått en del gjort. Var ute och tog en morgonpromenad med Jessica, åkte hem och duschade, satte mig och läste ett tag, strövade omkring hemma. Jag tror nästan att klockan börjar närma sig sex, sju på kvällen, fast det är ett par timmar bort. Men det är skönt, då har jag mycket tid över. Och jag behöver i princip läsa majoriteten av det jag har kvar på min bok. Den är förvisso riktigt bra, och spännande, så det är lättare än, säg... Oliver Twist! Men jag tappar ändå koncentrationen ibland, så då måste man liksom ta en kort paus, annars blir det bara värre.

Boken heter i alla fall "Enduring Love", skriver av Ian McEwan. Den är riktigt spännande, och det gör det där med läxor helt plötsligt mycket roligare, otroligt nog. Och den finns tydligen som film, så när jag är klar med uppgiften ska jag absolut se den! Men detta som sagt efter jag är klar, jag vill inte bli påverkad av en film när det gäller en bokuppgift. Men vill ni ha en spännande bok att läsa, så läs den.

Fredag
Jag vaknade som sagt tidigt, men lyckades just därför få tag i en klipptid på förmiddagen. Det blev bara att toppa och fräscha till, men det känns tusen gången fräschare än innan, så jag är helnöjd ändå.
Efter det blev det hem och plugga lite, för att sedan dra till Farsta och Friskis&Svettis. Det blev ett danspass, som faktiskt var riktigt roligt! Det får bli ett pass jag går på fler gånger. Men främst av allt - efter det skyndade jag mig hem för att laga mat, och göra mig i ordning, för sen åkte jag till Tove för en filmkväll med lite sköna människor. Och Tove hade gjort en väldigt god cheesecake. Mumma!

Lördag
Jag tog en liten sovmorgon, för att sedan på tidiga eftermiddagen ta en promenad till Farsta och tillbaka med Jessica, för att sedan åka hem och ta det lugnt några timmar. För sen var det dags att möta upp Ami och Tove för att åka till Lovisa, ute i Rinkeby, där det var musikalhäng. Det var riktigt kul, även om det tog ungefär sådär en och en halv timma att komma hem. Men som sagt, helkuuul!

Söndag
En väldigt lugn dag. Tog en lång frukost, satt och läste ganska länge, åkte med pappa till Farsta för att dels lämna syskonbarnen som var här och dels för att vara med då pappa köpte en systemkamera. Det är vad jag kallar nice! Det blev en Canon, och både han och jag vet att jag kommer använda den mer än han kommer. Men det har ju inte jag något emot, haha.

Det var min helg, just nu sitter jag och tittar på någon film på tv, och ska snart ta mig en härlig kopp te, innan det är dags att sova, för att möta en ny vecka. Känner mig ganska lugn, med tanke på att det är söndag. Men det kan bero på att jag inte har några lektioner imorgon, hehe.

Hej svejs!

07.57

Jag vet att det var någonting som lät i min dröm. Det var som om någon stog och slog två stenliknande pinnar mot varandra. Jag minns inte ens drömmer, jag vet bara att det var någon slags varning signal. Jag vaknar, och hör det igen, men tror att jag fortfarande halvsover, eller inbillar mig ljuden. Men så fortsätter det låta. Och så tar det någon minut till innan jag inser att det är min branvarnare som börjat sjunga på sista versen. Klockan kvart över sex på morgonen. Så det är bara att gå upp, plocka ur batteriet och påminna sig själv om att köpa nytt. Och då är jag vaken. Lika bra att fortsätta så, det finns saker att göra. Men jag måste ju säga att det är ju otroligt mycket trevligare att vakna av att brandlarmet säger "Byt mitt batteri!" än att den säger "VAKNA, FÖR FAN, DET BRINNER JU!".