Det var ett tag sedan jag uppdaterade sist, men jag får skylla på att jag har haft fullt upp. Och hela denna veckan har jag varit sängliggandes och sjuklig. Jättesynd, då vi hade våra sista drama- och dans-lektioner i veckan, och jag missade vår dansredovisning i onsdags. Men jag har varit helt svullen i hela halsen, har gjort ont och svälja och så vidare. Har inte sovit en hel natt igenom på hela veckan utan vaknat 4.30, 3.30, 2.30, 1.15, 2.45. Jag har inte kunnat äta ordentligt, utan endast då och då lyckats få i mig lite yoghurt, ett par isglassar och lite vatten. Så just nu är jag ganska mör och energilös. Jag var dock till vårdcentralen och läkaren kollade på mig och tog prover och hade sig, men det gav inga resultat alls. De tror att det är ett virus som satt sig på halsen, och kan därför inte ge mig penicillin eller så, och därför kan jag inte göra annat än att bara vila. 

Inga problem, om jag inte haft audition på söndag! Jag är riktigt, riktigt nervös. Jag är inte helt säker på att jag kommer hinna bli frisk till dess, och även om jag blir det så kan jag ju inte öva och orkar nog inte så mycket. Men men, jag gör vad jag kan.

Två veckor sedan sist. Jag har haft väldigt mycket på gång dock. Var ju på PAS i Göteborg förra helgen. Jag tyckte jag gjorde en helt okej audition, men tyvärr räckte inte det och därför gick jag inte vidare. Men jag känner mig helt okej med det, jag tror att det finns en mening med allt. Och jag ångrar ingenting jag gjorde under min audition på fredagen, utan jag är nöjd. Men det gav mig möjlighet att åka hem till Markaryd igen, vilket jag gjorde redan på fredag kvällen. Så jag fick spendera lite tid med min käraste och mina vänner där hemma. Och sen när alla andra kom hem så har det varit full fart med vår välgörenhetsgala. Vi har repat varje dag från tidig morgon till sen kväll, och jag har inte hunnit göra något annat än att äta och sova. 

Jag har förvisso hunnit fylla år också, men det blev inget större firande då vi var mitt i en repperiod. Men jag fick ändå lite fint, som en kaka, ett par byxor och ett ljuvligt litet halsband, samt en massa kärlek (och det är allt jag behöver). 

I lördags var det dags för oss att visa vår välgörenhetsmusikal, som vi då gjort helt själva. Temat var trafficking, för vi vill upplysa ett av världens faktiskt största brott (Trafficking är f ö den tredje största organiserade brottsligheten i världen), men som ändå är ett ämne man talar väldigt lite om. Skamligt lite om, faktiskt. Pengarna vi samlade in går oavkortat till ECPAT, som arbetar mot barnsexhandel. Och på en endaste föreställning, men hjälp av ett litet lotteri också, lyckades vi samla in över 12 000 kr. Helt fantastiskt! 

Men det har varit mycket nu i många veckor, med auditions och gala, så idag har varit en slapp men ändå smärtsam dag på nåt vis. Kroppen börjar koppla av lite nu när det sisa projektet är klart, och man känner hur ont man har exakt överallt, och det är en kraftansträngning att hålla sig upprätt. Men jag ska bara ta det lugnt de närmaste dagarna, och lyssna på min kropp, för jag känner mig verkligen inte pigg.

Hej och hå! 

Jag har inte skrivit på nån vecka, men det är förståeligt tycker jag. För i onsdags efter lunch klämde jag och fyra andra tjejer i min klass in oss i en bil och började köra norrut, på väg mot en audition i Umeå. På vägen stannade vi i Stockholm, så jag sov en kväll hemma innan vi fortsatte på tordag morgon. Under dagen nådde vi Umeå, där vi tog in på vårt vandrarhem med flera andra av våra klasskamrater, som åkt i en annan bil (sammanlagt var vi 17 st från min klass och en tjej från teaterklassen), gick ut och åt för att sedan gå och lägga oss och göra oss i ordning för morgondagen. 

Fredag; Vi kliver upp, knatar iväg till en lokal där vi ska ha audition. Dagen består av en väldigt lång väntan, nervositet och prat med nuvarande elever på skolan. Kan ju då säga att linjen kallas Musikalakademien, och är en del av Strömbäcks Folkhögskola, som ligger ca 2 mil utanför Umeå. Hur som, vänta vänta vänta, för att runt fem tiden på eftermiddagen få göra min audition som består av att jag framför en monolog och en sång. Jag tyckte jag gjorde ett bra jobb och jag kände mig nöjd. Sedan far vi ut till skolan i sig, där vi har boende för helgen. Sedan börjar ännu mer väntan. Vi väntar på listan som berättar vilka som gått vidare till lördagen och söndagen. Vi vankar av och an, och trötta som vi är vill vi bara sova. Kvart över tolv på natten kommer listan. 29 stycken sökande gick vidare, åtta av dem var från klassen. Och jag var en dem! Så det var bums i säng för min del. 

Lördag; Upp igen, för att ha fortsatt audition hela dagen. Vi började med dansprov, som var bland det roligaste jag gjort. Detta följdes senare av teaterprov i grupp, och ensembleprov med en låt vi fått dagen innan och övat på tills öronen blödde ungefär. Det gick bra, men mest av allt var allting så himla roligt. Det kändes inte ens som en audition, det kändes mer som en gigantisk masterclass. 

Söndag; Söndagen bestod av endast intervjuer, så jag övade och väntade tills det var min tur vid strax före elva på förmiddagen. Då gick jag in till min intervju där jag även fick framföra ytterligare en sång och en monolog. Sedan var jag klar för nu, så vi packade ihop, satte oss i bilen och körde iväg igen. Även på vägen hem stannade vi i Stockholm, och tidigt imorse fortsatte vi så vi var i Markaryd lagom till lunch. 

Jag kan allt som allt säga att jag är helnöjd. Jag gjorde allt jag kunde, jag tycker att jag gjorde det ganska bra och jag hade så himla roligt. Jag fick en väldigt go magkänsla av allting, och jag kan verkligen tänka mig att gå på Strömbäck. Det var en otroligt mysig skola, personalen och lärarna verkade fantastiska och naturen var underbar, trots snö. Men nu ligger det i deras händer att besluta huruvida jag kommer in eller inte. Och det kommer jag inte få reda på förrän i juni, så det är bara att vänta. 

Men under tiden har jag ju tre auditions till, så jag har ju att göra. Och faktum är att en är redan nu på fredag. Det är till Performing Arts School (PAS) i Göteborg. Och även där går man vidare från dag till dag. Så jag ska bara ladda om, köra järnet här i skolan, och öva så mycket jag kan, sedan åka dit och göra allt jag kan. Så alla ni som håller tummarna, kan ju hålla dem fram till midsommar. För det är inte förrän då jag inte längre har några auditions. 

Puss!

Då var påsklovet snar till ända. Det har gått riktigt snabbt tycker jag. Och jag kan helt ärligt säga att jag har varit alldeles för slapp. Vi få som varit här har kollat på säkert... ja, 10-15 filmer den senaste veckan. Och nu kommer den vanliga söndagstressen. Jag är faktiskt lite arg på mig själv för att jag haft så mycket tid men gjort så lite. Men jag får skylla mig själv. Har inget annat att skylla på än min egen lättja. Så är det! Men jag är på gång idag alltså. Jag dansade 1½ timme, jag har skrivit ut alla papper och noter jag behöver för tillfället, och jag har fixat in dem i små fina plastfickor i en pärm, så jag har allt jag behöver ett par veckor framåt. 

För nu är det auditiontiden på riktigt! På onsdag kväll åker jag och ett gäng till Umeå! Eller ja, faktum är att 18 av 22 personer i klassen ska dit, men i alla fall. Så jag och en bil åker på onsdag eftermiddag/kväll, mellanlandar i Stockholm för att bara sova och sedan på tidig torsdag morgon fortsätta norrut för att på fredag morgon vara redo att köra audition förhoppningsvis hela helgen. Man gör nämligen vissa prov och går vidare dag från dag. Så mitt mål är ju självklart att vara kvar hela helgen! Och helgen efter det är det samma sak igen, men denna gång är det till Göteborg det bär av. Samma sak där, hoppas på att man håller hela helgen. 

Inte nog med det så har vi mindre än 3 veckor till vår välgörenhetsshow äger rum, så vi kommer väl spendera varje ledig tid med att bara kötta danser, sånger och teater - få allt på plats helt enkelt. Ska bli skitkul, men jag är säker på att vi kommer vara helt slutkörda lagom till avslutning. Avslutningen ja, som jag verkligen inte vill tänka på egentligen. Så jag låter bli... For now.

Yo yo! 

Just nu sitter jag ensam i köket och äter gröt och ägg. För det är nämligen så att för tillfället är jag helt ensam på hela bygget. Turligt nog har jag Christine och Daphny på Svalgården, så jag var där och chillade med dem igår kväll. Men annars är jag helt ensam. Som tur är kommer både Stefan och Daniel tillbaka idag, så då slipper jag vara själv. Känns himla konstigt att ha ett kök, som i vanliga fall används av 20 personer, helt för mig själv. Så jag sitter med min gröt och pumpar dansmusik på högsta volym. Varför? För att jag kan. 

Och vad händer idag? Ja, förutom att jag ska ringa och gratta min fina far på födelsedagen så ska jag och Daphny baka bullar. Sen ska jag bara städa och chilla. Och imorgon, då kommer Jessica hit! Wohooo! 

Ja, nu är det påsklov! Och efter mycket velande, och stirrandes ned i plånboken så bestämde jag mig för att stanna kvar här trots allt. Inga större problem egentligen. Klart jag vill träffa familjen,  men det känns skönt att ändå ha bestämt sig. 

Men jag har haft en jäkla härlig start på mitt lov, eller inte. Vad sägs om blåskatarr? Lite feber och illamående? Inte illa va? Jag har varit halvvaken hela natten, och legat och frusit som fasen. När jag halv sex på morgonen går upp för att gå på toa så sköljer febern över mig så fort att jag bli alldeles illamående, helt övertygad om att jag ska kräkas (vilket jag som tur är inte gjorde!). Men sen är jag så febrig och skakis att jag inte kan ställa mig upp, så jag bokstavligt talat kryper ut från badrummet för att lägga mig på golvet och kallsvettas ett tag innan jag kan krypa tillbaka upp i sängen. Inte det minsta kul faktiskt. Men en massa vatten, en ipren och lite mat senare så mår jag lite bättre. Jag tror att det kan ha att göra med att jag inte hade ätit ordentligt sedan tolv igår. Men jag känner dock att jag tar en lugn dag idag. Både för att jag vill och för att jag kan. Så jag ska bara lyssna på musik, titta på film, sova, chilla och ha mig hela dagen. 

Skulle jag mot förmodan bli alltför uttråkad finns det en chans att jag kanske bakar. Känns som nåt jag skulle kunna göra idag. Jag känner bara att jag tar det som det kommer. 

Tjohej!

Åh herregud, det räckte med att jag skrev vilket datum det var idag och jag fick lite panik med alla ansökningar. Dags att skärpa sig helt enkelt. 

Men det var inte alls det jag skulle skriva om idag, inte alls. Jag tänkte skriva att jag är förkyld och att jag fortfarande har hemlängtan. Jag tror att det egentligen inte är så farligt, men det späs på av att jag känner mig förkyld och ynklig och att jag hör alla andra som ska åka, och inser att jag kommer bli väldigt ensam här på lovet. Vi är typ... 3-4 personer kvar, varav alla inte kommer vara här hela vägen. Förutom jag. 

Jag tittade faktiskt på tåg- och bussbiljetter hem över påsk, men det var så dyrt att jag tror min plånbok sprang och gömde sig. Urk. Och jag är så där jobbigt förkyld, då jag inte är tillräckligt sjuk för att stanna hemma, men heller inte tillräckligt friskt för att göra saker och ting i skolan ordentligt. Riktigt drygt, må jag säga!

Men nu är klockan halv nio på morgonen, och jag har redan förbrukat för mycket tid med att göra saker jag egentligen inte hinner. Så nu får det bli ett ryck!