Jag känner mig... tom? Ja, tom känner jag mig. Samtidigt har jag ganska mycket som snurrar i skallen. Och jag är.. glad :) Hjärtat tar liksom ett extra skutt ibland. Och åter igen sitter jag här, mitt i natten och bara gör ingenting. Jag har märkt att jag är en människa som behöver göra saker. Så fort jag är ensam hemma, uttråkad, blir jag trött, tråkig, ledsen och allmänt deppig. Av ingen anledning! Även om jag inte tycker skolarbete är så himla kul, älskar jag att gå till skolan. För jag GÖR faktiskt något, jag rör på mig, jag umgås med folk, och så vidare. Jag stänger inte in mig i ett rum och låter tankarna vara min vän. Den här helgen har varit så. Jag har gjort nada. Imorgon ska jag.. försöka ge mig ut på en promenad, göra klart min engelska och min poetiska dikt. Jag tror att jag bara har engelskan kvar, sen har jag kommit ikapp med alla mina rester. Tror jag.. Om man bortser från projektarbetet, men det är inte en rest på samma sätt. Men jag känner mig jätteduktig ändå, för att jag äntligen börjar komma någonvart bland mina rester.

På tal om något helt annat har jag insett att en blogg är väldigt bra för mig. Det är som terapi. Underbart. Jag är nämligen en sådan som skriver av mig det jag funderar på. Om det är saker jag inte vill skriva i en blogg, så på ett papper, som jag sedan slänger åt skogen. Bara för att få ur mig det. Funkar underbart. Oftast i alla fall.

Och jag har blivit näst intill besatt av Josh Groban. Helt underbar röst. Ryser!